Människorna talar mycket om hundspråk och signaler men jag tycker deras språk är mer intressant. Särskilt det här med namn. Trots att jag heter POLLY, som ju är ett fint namn kallas jag för en mängd andra saker nuförtiden…tex: “Pollyboll”, “Mammas troll”, “Dockan” (hur gräsligt är inte detta!), “Fnurpan” (eh…???), “Pöllsebullen”, “PollPoll”, ” Fnuttifikation”, (ni hör, det blir värre och värre…), ” Mammas hjärta”, ” Lilla Gumman” och sådär håller det på…och sedan förväntas man komma när de ropar ens namn! Tänk om jag nu var lite klent begåvad, hur i hela fridens namn skall jag förstå vad jag heter när de kallar mig för så olika saker? Sedan tillkommer ju alla “kommandon” som: “Hit”, “Kom”, “Fot”, “Sluta” (den gillar jag inte, ofta sammankopplad med ett missförstånd…Matte ser bister ut). Allt detta är inte lätt att hålla reda på. Jag skulle säkert tjäna pengar på att hålla föredrag för alla hundar i Åsa, om detta med Människors Språk. Håll utkik efter anslag i Åsahallen, jag sätter det rätt långt ned, så även de kortbenta kan se.
/Polly
